Logga in: Logga in med ScoutID
Saknar du konto?

Medlem - logga in så ser du mer och kan anmäla dig till hajker och andra arrangemang!

[tidigare publicerad i tidningen Glöden]

Att vara redo som Mälarscout gäller hela livet. När jag som hyfsat krackelerad 48-åring får frågan om jag kan berätta några minnen från Mälarscouterna på Hedenhös tid, blir svaret alltid redo.
Förvisso får jag leta ordentligt bland filerna, en del är deletade och min 286:a till huvud behöver viss svarstid, som jag tror det uttrycks idag.
Att bli Mälarscout var en självklarhet. Pappa Lars och hans bästa vänner Halvar Lindgren, Birre Nilsson och Olle Krieg hade varit med och vuxit upp i Mälarscouterna hela 30-talet. Deras berättelse om Jamboree, Älghornstävlan, Europaresor med T-ford, kåken-bygget m.m. gjorde att jag var Mälarscout innan jag kunde gå.

Entrén bestod i att som 6-åring bli upptagen i vargflocken ledd av Akela (vargmodern) i mejerivillan vid Ulvsunda Slott. I gula villan med namnet Rikki-Tikki-Tawi blev jag vargunge efter 1 månad som ömfoting. Grön skärmmössa med gula ränder och ful trikåtröja var uniformen. Kiplings Djungelboken var alltid höjdpunkten, när Akela läste som avslutning.

Kort därefter flyttades verksamheten till spädbarnshemmet vid Färjestadsvägen (senare Ängbyplan). Där växte jag senare upp, mogen att bli scout.
Avdelningen Jägarne med patrullerna Vråken, Höken, Falken och Ugglan med den stränge, men gode avdelningschefen Björn Holtsberg, sedermera lärare och rektor i Rinkeby. Vi var 25-30 i avdelningen, med egen patrullhörna bakom stockpanelväggen i spädbarnshemmets källare. Mötena inleddes alltid med samling och koncentration kring dagens uppgift, inspektion av soutklädsel, arbets- och aktivitetsfördelning. Livlina, sjukvård, Wood craft, vindskyddsbygge, orientering i Judarnskogen, eldning, semaforering stod på programmet torsdagskvällar mellan 18-21.
Avslutningen genomfördes mycket andaktsfullt och disciplinerat med uppläsning av scoutlagen, scoutlöftet, scoutbönen och scoutsången.
Under dessa år öppnades även lokaler på Bårdgränd vid Bromma plan.
Genom faderns engagemang som materialförvaltare fick jag där god träning i att torka dyblöta tält, putsa bort sot från kokkärlen Billy Can, olja in lädret på blytyngder till livlinor och föra inventarieförteckning.

Vid mälarscouternas 25-årsjubileum hölls en magnifik uppvisning i scouting i det då nybyggda Vällingby Centrum.
Hela bottenplanet som idag innehåller 7-Eleven, Lindex, Posten m.m. var utställning där scouter demonstrerade sina färdigheter. Utanför byggde vi en Kon-Tiki flotte som publikmagnet med oljefat, stockar och segel. Sedermera förtöjd vid Ängbybadet.
Allas vår kåk på Lovö med sin leriga väg, lägerbålsudde och snårskog fick sina regelbundna hajker.
Jag har förstått att den är tillbyggd idag men dåvarande design var stora rummet, kök och ledarrum. Höjdpunkten var att som 11-åring få förtroendet att vara eldvakt mellan 04-05 vid täljstenskaminen.
Den imponerande knoptavlan studerades många kvällar när det genialiska kojsystemet var uppmonterat i 2 nivåer i hela stora rummet. Finns det kvar?
God kamratskap utmärkte sig bl a en afton vid sänggåendet då en scoutbroder blev begåvad med en snok nerslängd i fotändan på sovsäcken. Disciplinär åtgärd blev vattenhämtning 3 hajker framåt för den skyldige efter ett himla liv.
Pinnbröd, Mariekex, Kavlis Raketost, grillkorv av sorten Stockholmare var huvudnäring.
Hemkomsten innebar alltid beordring i badkar för att få umgås med övriga familjen.

Vid 15 års ålder gjordes sedan entré i seniorerna. Det mest attraktiva med detta byte från avdelningen var att där fanns flickor. Fram till dess hade scoutrörelsen noggrant separerat killar och tjejer. Å andra sidan fanns det flickscouter, en hel avdelning, på hajk samtidigt som vi var på Lovö, i KFUMs scoutstuga.
Avslutningen på min aktiva scoutperiod blev en resa till USA genom Svenska Scoutrådets försorg. I sju veckor reste vi. Studentbåt från LeHavre till New York, läger i Massachusetts och handskakning med senator Ted Kennedy i Washington.
Ändrade intressen som kärleken till min flicka i Hässelby gjorde emellertid att jag slutade som aktiv 1967.

Om ni en dag utser en nostalgiförvaltare överlämnar jag med glädje pappas idag 60 år gamla scoutskjorta, en god samling swapping scoutmärken från USA -66 m.m.
Jag hoppas att ni Mälarscouter idag får bära med er all den kunskap, kamratskap och faktisk fostran som jag själv satt värde på genom åren.
Ta väl vara på kåken.

Scouthälsningar

Olle Näslund

Bli Mälarscout!

Äventyret är nära - Mälarscouterna välkomnar nya och gamla scouter och ledare. Läs mer om Mälarscouterna och anmäl ditt intresse här!